Detta är början på en artikel jag har skrivit med hänsyn till att jag funnit ett behov av att artikulera min syn på värderingar och åsikter i samband med en diskussion med skribenten Anders F på Cognito. Den kommer tidvis att kompletteras med nya delar eller revideras.

Attityder och åsikter

Ibland gör man en åtskillnad mellan attityder och åsikter. Attityder, menas det, innehåller en känslomässig inställning till ett objekt. En åsikt innehåller ett påstående om ett objekt och är inte känslomässigt betingad. Attityden har därmed en känslostyrd karaktär och åsikten har en (mer) värdeneutral karaktär. Är detta en rimlig åtskillnad?
I praktiken har jag svårt att se att en sådan distinktion är meningsfull att försvara. Både attityder och åsikter har subjektiva element i sig. I det följande gör jag ingen åtskillnad mellan åsikter och attityder. ”Vad är din åsikt om P…” betyder således samma sak som: ”vad är din attityd till P…”. En åsikt och attityd är därmed i princip samma sak: ett påstående om och en inställning till ett (attityd)objekt.

Attityder har inga sanna svar. Attityder är subjektiva och kan inte observeras externt. De består av tre delar. En kognitiv, en värderande och en beteendemässig del. Den kognitiva delen avser kunskap eller en trosföreställning om attitydobjektet. Föreställningen om objektet kan vara sann men måste inte vara sann. Den värderande delen avser huruvida man tycker att det som är ifråga är bra eller dåligt. Attityden består också av en beteendemässig del, hur man handlar i relation till den attityd man har om objektet. Dessa delar är till stor del konsistenta hos personer [Bradburn et al, 2004, 121-122]. Alltså, man tror sällan något dåligt om den/det man tycker om och man handlar beteendemässigt på ett sätt som är enlighet med attityden.

Värden och värderingar

Värden och värderingar verkar vid första anblick vara termer för samma begrepp. De tycks vara ömsesidigt utbytbara utan att något (väsentligt) går förlorat. Värderingar handlar om mål samt hållningar som förstärker sannolikheten att man når sina mål. Värderingar handlar därmed om medel och om mål eller tillstånd. ”Att bli rik och känd” är ett mål och värde som någon kan ha i sitt liv. ”Ge aldrig upp” är ett medel (en hållning som förstärker sannolikheten för att nå målet) och likaså ett värde eller värdering som någon kan ha. ”Kapitalism” kan vara ett tillstånd och en värdering hos någon som de önskar [Bergman, 1998]. Värden och värderingar kan motivera oss till handling eller avmotivera oss.

Värderingar och attityder

Värderingar är stabila (och djupt rotade) trossystem som huvudsakligen är formade av kultur, utbildning, uppväxt och personlighet. En attityd eller åsikt kan vara svag och väldigt föränderlig till sin natur. En värdering har en stabilitet inom sig och är svårare att rubba. Värderingar är således trögrörliga. Det verkar rimligt att se en åsikt som något som (delvis) överlappar våra värderingar. Alla attityder och åsikter är inte ett resultat av värderingar men våra värderingar har naturligtvis inflytande över en betydande del av våra åsikter och attityder.

Intensiteten på åsikter

Man kan ha åsikter eller attityder med olika grad av intensitet. Ju högre intensitet desto mer hör den samman med en djupt rotad värdering. Man kan ha en extrem åsikt utan att vara särskilt övertygad om den och man kan ha en mellanståndpunkt och vara väldigt övertygad. T ex kan man vara emot köttätande men endast med en svag övertygelse. Man kan vidare ha olika grad av säkerhet kring kunskapen om en viss fråga. T ex kan man vara osäker på att kött är onyttigt för hälsan eller inte. Inom statistisk metodik är två olika populära skalor Likert-skalan och Guttman-skalan.

Konsten att mäta åsikter

Ett problem med att ställa frågor till människor och mäta vad gemene man tycker är att man förutsätter att det finns åsikter där ute som alla har. Det kan vara så att när man ställer en fråga så är det första gången någon tänker på den.

Ett annat problem är att åsikter, som beskrevs ovan, kan vara flyktiga. Det saknas åsiktsstabilitet. I ett demokratiskt samhälle, om folket ska bli lyssnat på, är det naturligtvis problematiskt om det inte föreligger någon stadigvarande eller konsekvent uppfattning hos det så att det byter åsikt varje dag. Om det inte föreligger någon åsiktsstabilitet implicerar det att folket utgår från väldigt ytlig information i sina ställningstaganden. Låt säga att man vill veta vad folket i Sverige tycker om ett visst politiskt parti. Hur mycket borde det intressera sig för politik för att ha en åsikt i frågan och hur mycket borde det kunna skilja partiers idéer och program åt?

Forts. följer

Källor:

Norman Bradburn et al, 2004, Asking questions, rev. ed.
Jean M Converse, Stanley Presser, 1986, Survey questions
Max Bergman, (1998), A theoretical note on the differences between attitudes, opinions and values, Swiss Political Science Review 4(2): 81-93

Skrivet av: Klamm